Nattskräck

Jaha, då har vi fått kläm på vad det är Sixten pysslar med på nätterna. Han vaknar numera två-tre timmar (vilket är typiskt) efter att han somnat och är helt hysterisk och okontaktbar. Inte kul. Men bara för oss föräldrar då för barnet i fråga har jag nu läst till mig är inte vid medvetande, dess hjärna sover djupt.

Märkligt fenomen det här med nattskräck har jag googlat mig till. Det är vanligast på barn mellan 3-5 år, men kan i vissa fall uppstå så tidigt som 9 månader (ca 3% av alla barn). Det inträffar när barnets hjärna skall gå från djupsömnen till den lätta sömnen och "fastnar där". Det inträffar oftast ca 2 timmar efter det att barnet somnat.

Barnet skriker sen hysteriskt i mellan 3-30 minuter och försöker värja sig när man vill trösta det och krama det. Lösningen är helt sonika att låta barnen skrika klart, vilket kan ta en stund för hjärnan är helt avstängd och fortfarande i djupsömnen. Man kan försöka ta upp barnet och gå till ett annat rum, för då kan hjärnan vakna till för att den registrerar en förändring i omgivningen.

I Sixtens fall är nog lösningen att ta upp honom och gå ut i vardagsrummet, för att inte väcka brorsan. Och sen låta honom skrika klart.

Sen plötsligt upphör skri kandet, barnet vaknar och minns ingenting av vad som hänt, och då är det bara att lägga ner barnet och det somnar om. Bara mamma eller pappa som sitter kvar med skräcken av ytterligare en sån natt. Puh.

Varför inträffar då detta? Ja, som jag förstått beror det till stor del på 1. sömnbrist hos barnet 2. barnet somnar argt/ledset/oroligt. I Sixtens fall beror det nog mycket på att han sover för lite. Men jag har pratat med dagis nu och de ska låta honom sova/vila en stund på förmiddagen och sen som vanligt efter lunch. Och så får vi försöka lägga honom tidigare, vid 19 tiden. Då borde det blir bättre. Om inte annat så kommer nattskräcken att inträffa runt 22.00 i stället, och då har jag och Fredrik ännu inte hunnit gå och lägga oss.

Och skulle det nu inte bli bättre i och med att han får sova mer, så finns det en "metod" man kan pröva, så det är väl steg två då. Just i dag känns det ganska långt tills man får sova en hel natt, men jag hoppas att det blir snart. Och hoppet är ju det sista som överger en...

Tjing!