Segt

Nu är det verkligen slutet på graviditeten. Och allt är bara skit jobbigt.

Jobbigt att sova, jobbigt att gå upp på morgonen. Att röra mig, ta mig i och ur bilen, plocka upp saker på golvet.

Magen är stor, tung och i vägen. Foglossningen grym. Karpaltunnelsyndromet vidrigt. Svullna fötter och händer.

Jag skulle helst vilja lägga mig ner och sova fyra veckor och inte träffa en människa. Det känns som att det är fyra långa transport veckor kvar. En evighet för mig. Alla säger att det snart är dags och går fort, men nej det gör det inte. Det går sjukt långsamt nu...

I vilket fall har jag nu ikväll packat Torstens första gympa påse. Känns helt fantastiskt att han är så stor. Min stora kille.

Nu ska jag snart lägga mig. Och hoppas få sova mer än tre-fyra timmar.

God natt.