torsdag 11 februari 2010

Olyckan var framme...

Igår kväll fick Sixten att av sina, numer berömda, skrik anfall. Efter 30 minuters skrik gick det över. Vi fick leka en stund efteråt och till slut tyckte lille herrn att det gick att gå och lägga sig igen. Så somnade vi gott tillsammans i min säng.

Annars har det den senaste veckan vart lugnt på kvällar och nätter. Så jag hoppas att detta var ett unikt tillfälle.

I kväll jobbar Fredrik, jag vet inte riktigt hur sent dock så det kan vara så att vi får äta själv grabbarna och jag. Men det kan bli en mysig kväll. Och det kan bli en kaos kväll.... Den som lever får se.

En helt annan sak. Sixten gjorde en riktig vurpa på dagis i tisdags. Han hade under en obevakad sekund klättrat upp på en stol (av barnstorlek) och tyckte sen att han skulle fortsätta upp på bordet. Men, han missar bordet och slår i stället pannan i bordsskivan och sen munnen i golvet. Resultatet, en bit av en gramtand utslagen..... lilla gubben. Men han är helt sjövild killen, man undrar ju vad det ska bli. Jag gissar på att vi kommer hinna med några besök på akuten innan han är stor :).

Vink Vink.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar